Det dolda inflytandet: Hur våra personliga berättelser formar våra ledarskapsbeteenden

Hur våra personliga berättelser formar våra ledarskapsbeteenden.
Vi har alla inre sanningar och berättelser som vi bär med oss ​​vart vi än går. Då menar jag inte berättelserna som vi har läst eller saker som hände oss tidigare i veckan. Berättelserna jag syftar på här är de som vi berättar för oss själva. Vi skapar dem och använder dem för att hjälpa oss själva förstå och hantera världen omkring oss. Dessa berättelser är också kraftfulla influenser på våra beteenden vilket
då också påverkar vilka vi är som ledare.

I olika coachingutbildningar så pratar man ofta om kraftfulla frågor hur dessa kan formuleras för att bli just kraftfulla. Frågor som vi kan ställa till d via coachar för att hjälpa dem gå djupare och exempelvis skapa större perspektiv eller faktiskt förstå vad som är viktigt. Man kan då som coach se beteenden och inre mönster som kan komma upp till ytan som kan vara av intresse att titta närmare på, exempelvis om den som blir coachad vill ska nya bättre rutiner, processer eller dyligt. Det kan också vara till hjälp för en coach om man ser att individen behöver bearbeta händelser och skapa ett mer positivt och konstruktivt tankesätt. I den här bloggen ska jag nämna några vanliga berättelserna jag upptäcker att ledare berättar för sig själva och vilken inverkan de har/kan få på ledarskapet.

Förstå de berättelser du berättar för dig själva

Det finns massor av saker med oss ​​själva som vi inte är medvetna om och således inte kan kontrollera. Det är svårt att kontrollera våra tidigare erfarenheter och hur vi då agerade. Vi kan inte heller kontrollera hur vår uppväxt hjälpte till att bilda våra övertygelser, fördomar eller andra idéer om hur världen fungerar. Vissa ledare går på autopilot. Vissa kan inte heller i nuläget kontrollera hur de agerar utifrån en upplevelse de är med om och kanske ställer sig i försvarsställning, väljer att gå till attack eller så kanske de väljer att bli ett offer. Vi behöver bli medveten, stanna upp och tillåta oss själv några sekunders paus och eftertanke.

Du kan märka att du fortfarande kan vara missnöjd över att något som hände på jobbet tidigare idag men med lite eftertanke så kunde du kontrollera hur du reagerar på det. Att vara uppmärksam på berättelserna vi berättar för oss själva är ett sätt att hjälpa oss att ta ett steg tillbaka och reflektera över vad som verkligen händer inom oss och vår egen valda upplevelse av det som hände.

Läs även: 6 frågor du kan ställa om du är trygg i ditt ledarskap

 

Arbetsplatsberättelser som kommer kunna påverka ditt ledarskapsbeteende

Är du dessutom ledare så kan det påverka hur du agerar och leder utifrån din egen inre berättelse på hur det är eller vad det var som hände tidigare. När jag arbetar med ledare har de ofta berättelser som påverkar hur de tänker om sig själva och människorna runt dem.

Berättelserna som vi berättar för oss själva kommer vanligtvis från observationer som vi gjort rörande vår omgivning.

Här är några exempel:

Problemet med dessa berättelser är att när vi tror på dem, vidtar vi åtgärder som kanske inte är lämpliga för situationen. Eller så vidtar vi inte de åtgärder som kan vara fördelaktiga.

Om din inre berättelse är att en medarbetare inte bryr sig om sitt jobb, kommer du sannolikt att vidta helt andra åtgärder än om du ser att medarbetaren inte har tillräcklig med kunskap ännu för att kunna uppnå den kvalitet på arbetet du efterfrågar. Genom att syna och vara medveten om vår egen berättelse kan vi lägga undan vårt beteende som bygger på vad vi tror och istället se hur vi istället kan bemöta och stötta medarbetaren där den befinner sig.

Intresserad och vill utvecklas inom ledarskapet läs också detta: utvecklingsområden för empatiska ledare

Utmana dina inre berättelser och bli en bättre ledare

Så vad gör vi med dessa berättelser?
Först måste vi lägga märke till dem. Fråga dig själv: ”Vilken historia berättar jag för mig själv och eventuellt andra om den här situationen?” Om du istället skulle tänka din berättelse med eventuellt annat perspektiv som också kan vara rimligt eftersom du många gånger inte vet om den egna första berättelsen är sann.
Till exempel, om din medarbetare gjorde ett slarvigt misstag, kan din berättelse vara ”De bryr sig inte om arbetet”.

En annan tanke som också mycket möjligt kan vara vettig kan vara ”Medarbetaren var distraherade för att något som hänt denne privat”.

Poängen, är inte att gissa den korrekta historien. Det är för att du ska lära dig att tänka på ett mer objektivt sätt, så att du ger dig själv möjligheten och skapar långvarig kunskap om att inte dra för snabba slutsatser. De slutsatserna som du drar kan få konsekvenser som varken gagnar dig eller medarbetarna. Med denna kunskap kan du närma dig situationer och vara mer objektiv och öppen för andra perspektiv. Våra berättelser är ofta baserade på våra fördomar, antaganden och andra faktorer, så de är inte alltid tillförlitliga. Att alltid tro på den första berättelsen som du säger till dig själv om hur det är kan få dig att gå in på fel väg, eller ta itu med situationen med en mindre hjälpsam attityd.

Har du märkt några historier som du berättat för dig själv som visat sig inte vara korrekt?
Dela dina exempel tillsammans med andra omtänksamma ledare i kommentarerna nedan!

När du läser inlägg tänk på att vara öppen för andra perspektiv och att du tränar på att inte vara för snabb på att bestämma dig för hur det är.

Kom ihåg att det vi tänker inte alltid behöver vara sant. Vet vi det och kan hantera våra inre tankar så lovar jag att du både kommer att utvecklas i ditt ledarskap och ledarskapet till andra.